Giglab Sverige är ett gemensamt lärprojekt med mål att skapa underlag ur flera perspektiv som belyser vilka utmaningar som finns inom gigekonomin i Sverige idag. Giglab Sverige arbetar i riktning mot FNs globala mål och Agenda 2030.
Under hösten 2020 genomförs en serie digitala workshops för att kartlägga utmaningar inom gigekonomin i Sverige idag - ur giggarnas, plattformarnas och samhällsaktörernas perspektiv. Nu närmar vi oss höstens avslutande digitala workshop och bjuder in alla parter med intresse för gigekonomin att delta. Du som ämnar delta vid Workshop 4 får gärna läsa igenom informationen på den här sidan som underlag inför workshoppen.
Vid den fjärde och avslutande workshoppen kommer alla perspektiv att mötas och höstens lärdomar att presenteras. Vi kommer att jobba i blandade grupper av giggare, gigplattformar, myndigheter och andra samhällsaktörer för att titta närmare på gigekonomin i Sverige idag, samt för att diskutera vägar framåt mot ett mer hållbart gig. Vi kommer att jobba i blandade grupper för att de olika perspektiven ska kunna mötas och diskutera så väl hinder som möjliga lösningar.
Workshoppen inleds med en presentation av gigekonomin med aktuella inspel från forskningen. Därefter presenteras den kartläggning som gjorts av Giglab Sverige om giggarnas, gigplattformarnas och myndigheternas syn på och utmaningar inom gigekonomin. Nedan följer ett antal utmaningskartor där vi klustrat olika hinder vi har kunnat identifiera under höstens workshops. Dessa kommer att fungera som diskussionsunderlag vid workshop 4.
Workshoppen kommer att avslutas med att blicka framåt för att diskutera och labba kringolika initiativ som kan bidra till en hållbar framväxt av gigekonomin i Sverige. Workshoppen kommer att stå som grund för Giglab Sveriges fortsatta arbete under 2021, där målet är lägga grunden för en testbädd där olika parter kan samarbeta och prototypa fram lösningar utifrån de identifierade utmaningarna.
Gigekonomin och arbetsmarknaden - podcastavsnitt från Dagens Arena med bl.a. Claire Ingram Bogusz, forskare Handelshögskolan och Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Under höstens digitala workshops har vi jobbat med att kartlägga utmaningar inom gigekonomin i Sverige ur giggares, gigplattformars och samhällsaktörers perspektiv. Detta för att synliggöra vilka hinder som finns för att uppnå ett hållbart gig, och för att kunna ha som diskussionsunderlag vid vidare arbete med att hitta lösningar. Nedan finner ni ett första visualiserat utkast på de hinder som identifierats under arbetets gång.
Dessa kartor kommer att fungera som diskussionsunderlag vid Workshop 4 den första december.
Har du frågor gällande deltagande i Workshop 4 är du välkommen att kontakta emelie@fagelstedt.com
Anmäl dig till Workshop 4 som äger rum digitalt den 1 december 2020 kl 09:30 - 12:00: länk till anmälan
Kartläggningen är baserad på underlag som tagits fram under 2020 från bidrag som tillkommit giglab sveriges hemsida samt 4 virtuella workshoppar.
Gigekonomin är en del av en arbetsmarknad i förändring där allt fler människor tar sig an kortare uppdrag eller gig, istället för eller på sidan av en traditionell anställning. Idag finns ett stort antal digitala gigplattformar som matchar uppdrag med kompetens, i Sverige och internationellt. Genom att studera de utmaningar som giggare, plattformar och andra parter inom gigekonomin upplever, blir det tydligt att ingen enskild aktör kan lösa alla problem. Alla hinder hänger ihop inom systemet och kräver därför ett mer gränsöverskridande samarbete för att lösas.
Giglab Sverige är ett gemensamt lärprojekt och en samverkan mellan Skatteverket, Jobtech Development / Arbetsförmedlingen, Coompanion, Stiftelsen Svensk Industridesign samt Handelshögskolan i Stockholm. Projektet har fokuserat på att utforska de hinder som finns i gigekonmin för att främja en hållbar framväxt, och då särskilt giggarens hinder. Syftet är att genom ökad kunskap om systemet och systemets huvudaktörer kunna skapa underlag och förståelse för hur en mer hållbar framväxt av gigekonomin kan se ut med rättvisa villkor, uppdaterade regelverk och strukturella åtgärder.
Projektgruppen verkar i linje med Agenda 2030 och Mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 10 - Minskad ojämlikhet samt Mål 17 - Genomförande och globalt partnerskap.
Under våren 2020 påbörjades en digital kartläggning av utmaningar kopplade till gigekonomin i Sverige ur tre perspektiv: giggare, plattform och samhälle. Under hösten 2020 anordnades fyra digitala workshops med olika aktörer inom gigekonomin för att bygga vidare på kartläggningen och öka förståelsen för utmaningar och hinder på arbetsmarknaden. Allt material redovisas löpande på www.giglabsverige.se.
Målet med arbetet är att skapa ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för fortsatt arbete på olika håll och på olika nivåer i samhället, men också för att vara ett beslutsunderlag för politiker, myndigheter, lagstiftaren, fackliga organisationer, plattformar och andra aktörer med beslutande mandat och ansvarsområden och som kan påverka systemet i den önskvärda riktningen.
Projektgruppens lärdomar och slutsatser från arbetet sammanfattas i följande punkter.
Gigekonomin är en del av pågående förändringar av arbetsmarknaden som blir allt mer digital och global. Arbetet med att finna lösningar för gigekonomin måste därför sättas i den bredare systemkontext som många benämner future of work. Det finns flera åtgärder som behövs för att säkra att den framtida arbetsmarknaden är hållbar och möter hållbarhetskrav kopplade till maktbalans, trygghet och ett lärande för livet. Samtidigt bör lösningarna beakta de särskilda förutsättningarna för digitala affärsmodeller.
Många av de utmaningar och hinder som stötts på i arbetet visar sig inte gälla bara för giggare, utan även för andra med en mer atypisk anställningsform, d.v.s. visstidsanställda/tidsbegränsat anställda och kombinatörer. Det handlar om generella brister på arbetsmarknaden för en större grupp. Dessa brister blir dock tydligare och kanske uppstår oftare inom gigekonomin. Exempelvis osäker inkomst, sämre arbetsvillkor, brist på kollektivavtal, en upplevd svårighet att göra sin röst hörd, tillgång till trygghetssystemen och en negativ särbehandling pga. hudfärg eller efternamn m.m. Dessa frågor kan inte bara lösas inom gigekonomin utan är generella utmaningar för arbetsmarknaden.
Giggarna ska inte ses som en homogen grupp, eftersom drivkrafter och behov kan se olika ut för olika grupper. Det innebär att lösningarna kan behöva anpassas därefter. Bland giggarna finns både de som giggar på heltid och de som gör det på sidan av en annan sysselsättning, eller de som giggar frivilligt och de som gör det mer påtvingat. Behov och drivkrafter kan även skilja mellan olika branscher samt mellan platsberoende och platsoberoende uppdrag. Lösningarna kan därmed behöva vara anpassade med hänsyn till detta. Inom Giglab Sveriges arbete har inte alla olika perspektiv hos respektive grupp kunnat lyftas fram, och särskilt saknas delvis perspektiv från de som uteslutande jobbar via gigplattformar. Drivkrafterna som identifierats i detta arbete liknar emellertid de drivkrafter som identifierats i undersökningen från Linköpings Universitet, avseende giggare som jobbar som cykelbud av matleveranser.
Giggarna skulle kunna få större kontroll över sin arbetssituation om det vore möjligt att ta med sig betyg och annan data kopplad till utförda uppdrag mellan olika gigplattformar, sk dataportabilitet. Idag finns en risk för att giggare bli låsta till en eller ett antal plattformar där deras profiler och betygsättning / omdömen finns, vilket skapar en ovilja och osäkerhet att byta plattform och börja om på nytt. Möjligheten för den enskilde giggaren att själv äga sin data, sin profil och sina omdömen kan innebära en friare marknad för den enskilde, som på ett tryggare sätt kan verka och ta sig an uppdrag från flera plattformar parallellt.
Ökad förståelse kring hur digitala affärsmodeller påverkar arbetsmarknaden skulle kunna leda till tydligare spelregler och bättre samarbeten mellan myndigheter och andra aktörer. Plattformarna balanserar idag olika giggar- och kundintressen i en dubbelsidig affärsmodell. Plattformarna har potential att bidra till att fler kan försörja sig, ha ett mer flexibelt arbetsliv, samt en mer effektiv kompetensallokering. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att plattformarna ska kunna ta ansvar och bidra till mer hållbarhet inom gigekonomin. Generellt upplever gigplattformarna att förståelsen för deras verksamheter behöver förbättras. För vissa plattformar är giggarna verksamma inom helt olika typer av branscher vilket försvårar möjligheten att t.ex. sluta traditionella kollektivavtal. Nya typer av lösningar behöver därför utforskas där olika behov och perspektiv beaktas, där utförare organiserar sig kring egna alternativ till befintliga plattformar, och där etablerade plattformar i sin tur kan samarbeta inom ramen för ett ekosystem.
De digitala företagen och plattformarna agerar på en global marknad tack vare digitala förutsättningar. Konsekvensen blir att de inte alltid träffas av nationell lagstiftning. Svenska plattformar blir utsatta för en global konkurrens även på den inhemska marknaden, eftersom utländska plattformar kan ha verksamhet i Sverige. Denna konkurrens måste beaktas i framtida reglering av plattformarna så att de inte missgynnas i förhållande till utländska plattformar. Inom många områden finns det därmed fördelar med att regelverk och avtal utformas på en mer internationell nivå. Även den svenska partsmodellen måste kunna hantera överenskommelser i denna globala, digitala kontext.
En diskussion kring vad ett arbete är idag och imorgon, är också viktig för en ökad förståelse av gigekonomin. Innebörden och värdet av ett jobb kan betyda olika saker för olika individer, med koppling till inkomst, trygghet, socialt sammanhang, meningsfullhet och identitet som några exempel. Hur kommer individens behov av ett arbete tillgodoses i framtiden och bidrar gigekonomin till den utvecklingen? Det är viktigt att betrakta giggaren som en individ/människa, som befinner sig i rollen som giggare i sitt arbete, när diskussioner kring utmaningar och möjliga lösningar förs. Även jämlikhetsaspekter är viktiga att ta hänsyn till.
Idag är trygghetssystemen nära kopplade till skatteredovisning och till relationen arbetsgivare och anställd. Inom gigkeonomin har det visat sig svårt att på ett generellt sätt bedöma alla plattformar som arbetsgivare eller giggare som traditionellt anställda eller egenföretagare. En inte ovanlig effekt av digitaliseringen är att just de legala begreppen som många rättigheter och skyldigheter baseras på inte helt stämmer överens med verkligheten. På en framtida arbetsmarknad behövs anpassade trygghetssystem som gäller för alla som arbetar, vilket kräver en uppdaterad syn på vad som är ett arbete. Detta område är lämpligt att hantera i sk. policylabb.
För myndigheter kan det vara en utmaning att möta upp nya företeelser med gamla regelverk. Komplexa samhällsutmaningar kopplade till förändringar på arbetsmarknaden berör många myndigheter och regelområden idag. Myndigheterna behöver ha ett gemensamt lärande och utforskande för den här typen av samhällsutmaningar, och där systemsynsättet blir viktigt för att hitta hållbara och långsiktiga lösningar. Komet (Kommittén för innovations och etik) beskriver på ett bra sätt vilka förutsättningar som behöver finnas för myndigheter och andra samhällsaktörer för att skapa framtida innovationer (Rapport Försök! 2020:23).
Gigekonomin är komplex och innehåller många olika perspektiv och komponenter. Giglab Sveriges arbete bidrar till en ögonblicksbild av gigekonomins utmaningar, men är bara början på resan för att skapa bättre villkor och förutsättningar för en hållbar utvecking. Webbsidan giglabsverige.seskulle kunna bilda en plattform för framtida fördjupade dialoger mellan berörda parter i systemet. Denna kunde då användas för att skapa initiativ framåt för andra att ta tag i och testa vidare, eller kunna vara en kunskapskälla med forskningsrapporter, erfarenhetsutbyte och andra inspel för ytterligare lärande och utforskande. Som nämns i punkt 9 ovan, behöver det närmare utforskas hur myndigheter kan driva en sådan kunskaps- och försöksplattform gemensamt.
Giglab Sveriges arbete har resulterat i en dynamisk kartläggning av upplevda utmaningar inom dagens gigekonomin, ur giggares, gigplattformars och samhällsaktörers perspektiv. För att gå vidare i arbetet och jobba mot målsättningen att bidra till en hållbar framväxt av gigekonomin i Sverige rekommenderas en försöksfas som nästa steg - i linje med Komets samverkansmodell. Inom försöksfasen går det att närmare utforska de initiativ och idéer som uppkommit under Giglab Sveriges arbete, och att välja ut olika målgrupper och kontext för att testa lösningar för en mer hållbar framtida arbetsmarknad. Mindre tester och fokusgrupper skulle även skapa förutsättningar för att komma åt rotorsaker till de utmaningar som finns inom gigekonomin idag, och göra det enklare att identifiera regelhinder och åtgärder som kan skapa positiv förändring inom systemet i s.k policy labb och med en ansats att använda smart policyutveckling.
Forskaren i detta projekt, Dr Ingram Bogusz, kommer att fortsätta följa utvecklingen och framväxten av gigarbete och gigplattformar i en svensk kontext. Hon arbetar med andra forskare, till exempel författarna bakom Ratios forskningsrapport, och planerar att publicera insikter kring detta heterogena fenomen i akademiska tidskrifter. Hon söker för närvarande finansiering för att fortsätta detta viktiga forskningsarbete.
Cooperative Combinator, ett systerprojekt till Giglab Sverige med finansiering från Vinnova och med en delvis överlappande arbetsgrupp, kommer att fortsätta utforska en specifik lösning inom ramen för den integrerade eller kooperativa plattformen där giggare kan vara såväl utförare som ägare. En ansökan om fortsatt finansiering för att fortsätta detta projekt lämnas i mars 2021 och där Claire Ingram Bogusz har en tydlig roll som följeforskare.
Giglab Sverige utforskar vägar framåt för ett fortsatt gemensamt lärande och labbande inom området gigekonomin. Det som initialt var tänkt som ett mer tidsbegränsat designlabb och samarbete resulterade med pandemins intåg i att projektgruppen bildade webbsidan Giglab Sverige som nu kan medföra nya möjligheter för projektets fortsättningen. Projektgruppen arbetar för att samverkansarbetet och webbsidan ska leva vidare i någon form, bland annat genom ansökningar till olika Vinnova-utlysningar.
Projektgruppen vill samtidigt uppmana andra aktörer och myndigheter att utifrån framkomna slutsatser och föreslagna initiativ från Giglab Sverige, fortsätta arbetet med att hitta vägar framåt mot en hållbar framväxt av gigekonomin i Sverige. Exempelvis genom att utveckla och testa framtagna initiativ och upprätthålla dialogen mellan myndigheter och privat sektor, samt mellan giggare och gigplattformar.
En modell och ett ramverk för samverkan mellan myndigheter, och mellan myndigheter och externa aktörer, behövs. Här kan också Giglab Sveriges process vara ett sätt att testa och utvärdera nya samverkansmetoder som kan vara till stöd även i andra samverkansprojekt inom flera områden.
