Om
Gigekonomin

Vad är gigekonomin?

Begreppet gigekonomin används i detta projekt som en företeelse som innefattar människor som tar sig an kortare uppdrag, så kallade “gig”, istället för eller på sidan av en traditionell anställning eller studier. Utvecklingen drivs på av digitaliseringen som genom digitala marknadsplatser idag gör det lättare att matcha tillfällig arbetskraft med den som behöver den - när de behöver den. 

Ett gig beskriver ett enskilt projekt eller en uppgift där en arbetsgivare och arbetssökande vid behov matchas ihop, ofta via en algoritm på en digital marknadsplats, för ett kortare projekt eller uppgift. Det går att definiera gigekonomin som att arbetet är öppet, och att en arbetsgivare har begränsad kontroll över arbetarens tid eller val av arbete (Vallas & Schor, 2020). Arbetarna använder sina egna verktyg och ansvarar för sin egen arbetsmijlö (Stanford, 2017). Relationen mellan arbetsgivare och arbetssökande är tillfällig, men kan variera från ett uppdrag på några timmar till flera månader. 

Gigekonomin saknar en allmängiltig definition och därmed är det svårt att ange hur stor sektorn är inom arbetsmarknaden i Sverige idag. Vem som definieras som giggare varierar mellan att enbart inkludera dem som tar sig an tillfälliga uppdrag via olika typer av digitala plattformar, till att även inkludera visstidsanställda, uppdragstagare med eller utan företag och överhuvudtaget de som omfattas av sk. atypiska anlitandeformer. I många fall avgränsas gig från ett anställningsförhållande då merparten av plattformsarbete utförs som uppdrag av fristående giggare där uppdragstagaren är att betrakta som företagare eller egenanställd med eget ansvar för att betala in skatter och avgifter. Giggaren ansvarar även för sin egen trygghet med mera. 

Gig som annonseras på plattformarna varierar från barnpassning, matleveranser och sophämtning, till copywriting, webbutveckling eller grafisk design. Uppdragen karaktäriseras oftast som enskilda uppgifter som kan göras vid behov, från både annonsör och giggare. Uppdragstiden varierar och det finns ingen fast ram för hur länge ett gig sträcker sig. Det som kännetecknar en giggare är ofta att personen har flera olika jobb, oftast via olika företag eller plattformar samtidigt. Med det sagt finns det inte heller en gräns för hur många gig en person kan ha igång samtidigt.

Den senaste tiden finns också en viss tendens till att fler plattformsföretag också väljer att anställa sina giggare (visstidsanställning). Internationellt har det under förra året kommit ett flertal domstolsavgöranden och regelverk som innebär att inbegripa giggare i anställningsbegreppet i syfte att de ska ha rätt till minimilöner, semesterdagar och vissa trygghetsförmåner. En uppmärksammad omröstning i delstaten Kalifornien ledde dock till att en antagen lag som innebar att giggare som kör taxi för plattformar som Uber och Lyft skulle ses som anställda, stoppades och inte kommer att träda i kraft. Istället kommer företagen att ta fram försäkringar och skapa ”funds” i syfte att ge förarna de förmåner och skydd som lagen skulle ha inneburit.   

Även inom EU finns det länder som vill uppnå samma skydd för giggare genom att i domstol och i regleringar säkra att de ska omfattas av regler om minimilöner och förmåner i likhet med det grundläggande skyddet för anställda. I Sverige finns en liknande diskussion och debatt i media, om än i mycket lägre grad än i andra länder. Krav på bättre villkor för giggarna framförs framförallt från fackligt håll. 

Arbetsmiljöverkets undersökningar av vissa svenska plattformar har också resulterat i att de plattformsföretag som undersökts enligt lag ska anses vara arbetsgivare med ett arbetsmiljöansvar. Detta eftersom de har en viss kontroll över arbetstagaren / giggaren, genom att ha satta regler på plattformen och också möjlighet att ta bort användare som inte följer reglerna. Från plattformarna och Svenskt näringsliv kommer motargumenten att detta i praktiken skulle innebära att ta kontroll över plattformen, och inte över relationen mellan arbetarna. De argumenterar att det dessutom inte har rimliga förutsättningar att i praktiken ta ett arbetsmiljöansvar samt, att om de anses som arbetsgivare, så riskerar hela affärsmodellen att falla. 

Under Giglab Sveriges arbete har det bland annat blivit klart att en av Sveriges största gigplattformar valt att visstidsanställa sina giggare, och därigenom också ta på sig ansvaret att stå för mer skydd och tryggheter för dessa. En annan nyhet är att en av de andra stora gigplattformarna kommit överens om ett kollektivavtal med fackförbundet inom deras bransch.

Gigekonomin i siffror

ILO beräknar att runt en till tre procent av den globala arbetskraften i dagsläget arbetar via en plattform (ILO 2018), men att plattformsarbete - som inkluderar gigarbete - är en av de viktigaste förändringarna som skett på arbetsmarknaden under det senaste decenniet.

Uppgifterna från GEM-studien från 2020 tyder på att den största marknaden för gigarbete i världen finns i Sydkorea, med nära 15 procent av de tillfrågade som deltar i den. Därefter följer Israel (9,5 procent), Irland (8,5 procent) och USA (8,5 procent) och sedan Sverige.

Uppskattningarna av gigekonomins storlek i Sverige skiljer sig mycket, beroende på hur man definiera fenomen (se ovan). En undersökning 2016 föreslog att cirka 4% av den arbetande befolkningen (motsvarande cirka 245 000 personer i Sverige) giggar minst en gång i månaden, medan 3% av männen och 2% av kvinnorna gör det minst en gång i veckan. Till skillnad från andra delar av världen är män överrepresenterade bland gigarbetare i Sverige: 13% av männen jämfört med endast 10% av kvinnorna sa att de deltog i gigarbete (Uni Europa, 2016).

En studie från 2020 baserad på globala undersökningsdata från Global Entrepreneurship Monitor (GEM) föreslog att cirka 4,7 procent av de intervjuade deltog i gigarbete (från 5 procent under 2018) och 3,9 procent sysslade med både gig- och delningsekonomi (upp från 2 procent under 2018). Denna studie betonade också överrepresentationen av män, med dubbelt så många män som kvinnor i gigekonomin. Unga människor i åldrarna 16-24 år var också mer aktiva, med 12 procent av de tillfrågade som uppgav att de verkade inom gigekonomin. Deltagandet minskade successivt bland äldre åldersgrupper till 2 procent bland dem i åldern 55–64 år.

Genom GEM-studierna 2018–2019 framgår det också att i genomsnitt 30 procent av svenska entreprenörer också var verksamma inom gig- och delningsekonomin. Det är ungefär tre gånger så högt som för svenskar i allmänhet. (Braunerhjelm et al., 2020). Detta mönster för att använda gigarbete för att subventionera entreprenörsarbete överensstämmer med internationella studier (t.ex.Burtch et al., 2018).

Däremot antyder en studie från McKinsey 2016 att det finns cirka 2 miljoner gigarbetare i Sverige, eller cirka 30 procent av arbetskraften. Av dessa utförde 74 procent gigarbete frivilligt, medan de andra 26 procent gjorde det av nödvändighet (Manyika et al., 2016)


Studier om gigekonomin

Nedan har vi samlat studier och forskning om gigekonomin, både från Sverige och globalt. Vi uppdaterar löpande listan och tar gärna emot tips på andra studier och rapporter som berör ämnet.

Sorterat efter utgivningsdatum:

* Svenskt perspektiv

Gigekonomin som dörröppnare?

PDF
Utgivningsdatum:
November 2020
Område:
Migration och Plattformsekonomin
Sammanfattning:

Gigjobb har lyfts fram som möjliga instegsjobb för personer med svag förank-ring till arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar och invandrare. Vi undersöker detta genom en korrespondensstudie, där vi skickat fiktiva ansökningar till 10 000 platsannonser. Vi jämför andelen svar från arbetsgivare för ansökningar med erfarenhet från gigjobb, traditionella jobb, eller arbetslöshet. Vi undersöker även hur effekterna skiljer sig för personer med svensk- eller arabiskklingande namn. Resultaten tyder på att gigjobb värderas högre än arbetslöshet och lägre än erfar- enhet från ett traditionellt jobb, men bara för sökande med svenskklingande namn. För personer med arabiskklingande namn syns inga effekter av arbets- livserfarenhet. Däremot är graden av etnisk diskriminering fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden.

Författare:
Adrian Adermon
IFAU, Uppsala Center for Labor Studies (UCLS), Uppsala Center for Fiscal Studies (UCFS)
Lena Hensvik
IFAU, Uppsala Center for Labor Studies (UCLS), CESifo och CEPR
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Varför gigga som matkurir?

PDF
Utgivningsdatum:
October 2020
Område:
Självständigt arbete: val, nödvändighet och gig-ekonomin
Sammanfattning:

Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till ande- len individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat.

Författare:
Linda Weidenstedt
Fil. Dr. i sociologi, forskare på forskningsinstitutet Ratio och lärare på Stockholms Universitet
Andrea Geissinger
Doktorand i företagsekonomi vid Ratio och Handelshögskolan i Örebro
Monia Lougui
Teknologie doktor och forskar om arbetsmarknaden
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Den nya arbetsmarknaden - Utmaningar för dagens arbetslöshetsförsäkring

PDF
Utgivningsdatum:
July 2020
Område:
Sammanfattning:

I den här rapporten presenterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) resultatet av granskningen av de förändringar som sker på arbetsmarknaden och hur funktionell arbetslöshetsförsäkringen är i förhållande till dessa. Granskningen har främst fokuserat på att undersöka nya fenomen på arbetsmarknaden och att analysera hur dessa kan påverka arbetslöshets- försäkringen både på en strukturell nivå och för den enskilda individen. De aktörer som IAF har fört dialog under granskningen har erbjudits att lämna synpunkter på valda delar av rapporten.

Författare:
IAF - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Migration and the Platform Economy

PDF
Utgivningsdatum:
July 2020
Område:
Migration och Plattformsekonomin
Sammanfattning:

Much is said and written about the platform economy with many reports and studies highlighting that the majority of jobs will be freelance and plat- form-based within a few years. In this briefing we look at what the platform economy is, and underline that migrants make up a large percentage of the workers in this sector. Third-country nationals cannot get locked in a tech- nology-facilitated parallel economy which leads to unstable incomes, limited training and social isolation. The COVID-19 crisis has led to rising unemploy- ment and the recovery is likely to be characterised by increased labour market flexibility. Significant demand remains in some sectors - for both low and high-skilled workers - and the platform economy can help in turning black jobs white and integrating migrants into host country labour forces. Work permits should be granted to migrants where jobs are available, while efforts should be made by all stakeholders to build trust in the platform economy through collaboration and the establishment of a Code of Conduct.

Författare:
Glen Hodgson
POLICY BRIEF - Prague Process: Dialogue, Analyses and Training in Action” initiative
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

DIGITAL PLATFORMS, DATA, AND DEVELOPMENT: IMPLICATIONS FOR WORKERS IN DEVELOPING ECONOMIES

PDF
Utgivningsdatum:
October 2019
Område:
Sociala skyddsnät och framtidens arbete
Sammanfattning:

Digital platforms are radically transforming the way businesses are conceived, how they interact with one another, and how they create value for the society. Platforms are increasingly transforming the production landscapes and the way organizations conceive of business, and in the process allowing firms to easily externalize their activities by obtaining services through a broader array of actors. Rather than only subcontracting through established firms, enterprises can now outsource to a crowd that is geographically dispersed around the world to perform a diverse range of activities. Digital platforms have become very attractive to policy makers and governments as a strategy for economic development as they have the potential to create income and employment opportunities.1 They have also attracted workers as they provide them with the flexibility and freedom regarding working location and working time.

Författare:
Uma Rani
Senior Economist, ILO Research Department, Geneva
Parminder Jeet Singh
Executive Director of IT for Change
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Delningsekonomin och digitala plattformar

PDF
Utgivningsdatum:
July 2019
Område:
Begrepp, omfattning och arbetsrättsliga regler
Sammanfattning:

Med den här rapporten vill vi ge en bättre bild av och kunskap om vad delningsekonomin och arbete via digitala plattformar faktiskt innebär, och därigenom skapa förutsättningar för att kunna etablera ett hållbart förhållningssätt till delningsekonomin och arbete via digitala plattformar.

Författare:
Jenny Wahlbäck
Saco 2019
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

GIG ECONOMY PLATFORMS: BOON OR BANE

PDF
Utgivningsdatum:
May 2019
Område:
Gig-ekonomins plattformar: välsignelse eller undergång
Sammanfattning:

Den snabbt växade uppkomsten av gig-ekonomi plattformar som använder digital teknologi har skapat en intensiv debatt kring de ekonomiska- och sociala konsekvenserna. Rapporten ämnar ge en översikt över de senaste rönen. De diskuterar både utmaningar och möjligheter med gig-ekonomin.

Författare:
OECD ECONOMICS DEPARTMENT WORKING PAPERS No. 1550
Cyrille Schwellnus
Assaf Geva
Mathilde Pak
Rafael Veiel
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Social protection systems and the future of work: Ensuring social security for digital platform workers

PDF
Utgivningsdatum:
March 2019
Område:
Sociala skyddsnät och framtidens arbete
Sammanfattning:

Digitalization is transforming societies and economies worldwide at an unprecedented scale and pace. In the wake of automation and digitalization, new forms of employment have been emerging in various occupations and sectors, such as the digital platform economy. The emergence of new forms of employment, such as work on digital platforms, requires that existing social protection systems adapt to the specific situation and needs of such workers, as to realize the human right to social security for all. Current social protection coverage for workers on digital crowdwork platforms reveals significant gaps in social security coverage. Where such coverage exists, it is often provided through the workers’ previous or additional jobs, or indirectly through their spouses or other family members. This raises questions about digital platforms free riding on the traditional economy with regard to the financing of social security. How can social protection systems adapt to changing forms of work to ensure full and effective coverage for workers in all forms of employment, including those in “new” forms of employment? How can workers in all types of employment, including those on digital platforms, be protected in an adequate and comprehensive way, combining contributory and non-contributory mechanisms and based on equitable and sustainable financing mechanisms, so as to ensure adequate social protection to all?

Författare:
Christina Behrendt
Quynh Anh Nguyen
Uma Rani
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

On-Demand Digital Economy: Can Experience Ensure Work and Income Security for Microtask Workers?

PDF
Utgivningsdatum:
March 2019
Område:
Sociala skyddsnät och framtidens arbete
Sammanfattning:

Digital labour platforms have been increasingly gaining popularity over the past decade. In particular, there has been much debate about workers’ motivations and working conditions on microtask platforms. There exists little evidence on whether dependence on digital microtask platforms provides work- ers with work and income security in the long term and whether it provides opportunities for skill development. This paper explores the extent to which the seemingly flexible platform work ensures work and income security and pro- vides opportunities for skill development for workers with different levels of experience, based on novel survey data collected on five globally operating microtask platforms and in-depth interviews with workers. The findings show that despite high financial dependence on this work, returns to experience on the platform are meagre in terms of earnings, and highly experienced workers face the same risks as new entrants with regard to discrimination, high work intensity, lack of autonomy and control over work, and social protection. There is also a skills gap between the nature of tasks available on these microtask platforms and the workers’ education levels. Finally, experience does not ensure that workers have the opportunities to undertake complex and challenging tasks, and the possibilities to develop their skills and improve career prospects are limited.

Författare:
Uma Rani
Senior Economist, ILO Research Department, Geneva
Marianne Furrer
Senior Economist, ILO Research Department, Geneva
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

THE RISE OF THE SOCIAL ENTERPRISE

PDF
Utgivningsdatum:
December 2018
Område:
Uppkomsten av sociala företag
Sammanfattning:

Rapporten går igenom uppkomsten kring samhällsföretag, definition av vad dessa verksamheter är, vikten av humankapital och dess inverkan på samhällsföretag och trender i världen.

Författare:
Deloitte Insights
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Digital labour platforms and the future of work Towards decent work in the online world

PDF
Utgivningsdatum:
December 2018
Område:
Sociala skyddsnät och framtidens arbete
Sammanfattning:

One of the major transformations in the world of work over the past decade has been the emergence of online digital labour platforms. This new form of work has not only disrupted existing business models but also the employment model upon which these business models relied. Work on digital labour platforms provides work- ers the opportunity to work from any place, at any time and take up whatever jobs suits them. However, there are also some risks from engaging in such work with regard to their status of employment, whether they receive adequate income, social protection and other benefits. The opportunities and risks that the workers face raise questions about what motivates these workers to undertake this form of work. Do these motivations vary across different parts of the world? And what are the consequences for workers of engaging in this form of work?

Författare:
International Labor Organization
Janine Bergs
Marianne Furrers
Ellie Harmon
Uma Rani
M Six Silberman
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

THE FUTURE OF WORK: THE RISE OF THE GIG ECONOMY

PDF
Utgivningsdatum:
November 2017
Område:
Framtidens arbete – Gig-ekonominsuppgång
Sammanfattning:

Rapport som diskuterar vad gig-ekonomi är, utmaningar och vad som är bästa praxis inom den. Vilka är en del av gig-ekonomin? Teknologiska plattformsföretag, arbetare i gig-ekonomin och konsumenter. Utmaningar kring ämnet är att ändra sitt tankesätt kring vad ett arbete är. Tre punkter för att lyckas, bästa praxis tas upp: att känna igen, att registrera och mäta samt att anpassa sig till förändring.

Författare:
Dr. Emilia Istrate
Managing Director, Counties Futures Lab
Jonathan Harris
Research Associate
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

THE COLLABORATIVE ECONOMY: SOCIOECONOMIC, REGULATORY AND POLICY ISSUES

PDF
Utgivningsdatum:
January 2017
Område:
Kollaborativ ekonomi: socioekonomiskt, regelverk och policy-frågor
Sammanfattning:

Rapporten diskuterar ekonomi, arbetskraft och sociala frågor som relaterar till kollaborativ ekonomi; delande-ekonomi. En ny definition för kollaborativ ekonomi föreslås: ”Folksamlingsbaserad kapitalism” (crowd based capitalism). Den beskriver hur den nya formen av kommersiellt utbyte suddar ut gränserna mellan personlig och kommersiell service, vilket höjer betydelsen av sociala faktorer i skapandet av kommersiell tillit. Vidare visar rapporten hur ekonomisk avkastning från delningsekonomin kan fördelas mellan sociala aktörer och på så sätt ge minskad ekonomisk ojämlikhet. Nya metoder för att reglera delningsekonomi, bland annat nödvändigheten av att noga designa självreglerande mekanismer, tas upp. Avslutningsvis lyfts behovet av oberoende arbetskraft upp och visar på metoder för att skapa ett nytt socialt kontrakt då samhället går från traditionell anställning mot mer frilansarbete.

Författare:
European parlament
POLICY DEPARTMENT A: ECONOMIC AND SCIENTIFIC POLICY
Arun SUNDARARAJAN
Professor, New York University
Mariusz MACIEJEWSKI
RESPONSIBLE ADMINISTRATOR
Eva ASPLUND
EDITORIAL ASSISTANT
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Delningsekonomi - Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet

PDF
Utgivningsdatum:
October 2016
Område:
Delningsekonomin och det Svenska skattesystemet
Sammanfattning:

Skatteverket har fått i uppdrag att kartlägga och analysera delningsekonomins påverkan på skattesystemet och skatteintäkterna över tid. Rapporten där de skatterättsliga relationerna mellan aktörerna inom delningsekonomin beskrivs utifrån gällande rätt överlämnades i mars 2016 till Finansdepartementet. I denna rapport beskrivs erfarenheterna från Skatteverkets kontrollverksamhet och de tillämpningsproblem som identifierats. I rapporten analyseras också hur skatteintäkterna påverkas av delningsekonomin.

Författare:
Skatteverket
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

INDEPENDENT WORK: CHOICE, NECESSITY AND THE GIG ECONOMY

PDF
Utgivningsdatum:
October 2016
Område:
Självständigt arbete: val, nödvändighet och gig-ekonomin
Sammanfattning:

Rapporten har som mål att fylla luckor i statistiken kring arbetskraften i gig-ekonomin. Som arbetare i gig-ekonomin har man en hög grad av självständighet, man får betalt per uppdrag och det är en kortvarig relation mellan arbetare och klient. Digitala plattformar förvandlar självständigt arbete i och med tillgången till digitala lösningar och de nya mötesplatser arbetare och kunder kan nå varandra på. Den snabba tillväxten av dessa plattformar visar att vi just nu bara börjat se förändringen. Rapporten visar hur de som väljer att göra denna sorts arbete visar större tillfredsställelse med sina arbetsliv. Men trots det finns det viktiga avvägningar att göra. Det handlar om frågor kring förmåner och ekonomisk säkerhet. En del av dessa punkter kan kräva policyändringar, andra kan lösas av innovatörer. Det är viktigt att hantera dessa utmaningar för att möjliggöra självständigt arbete som ett hållbart alternativ för fler.

Författare:
McKinsey Global Institute
Mer info
Dölj
* Svenskt perspektiv

Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet

PDF
Utgivningsdatum:
March 2016
Område:
Delningsekonomin och det Svenska skattesystemet
Sammanfattning:

Skatteverket har i regleringsbrevet 2016 fått i uppdrag att kartlägga och analysera delnings- ekonomins påverkan på skattesystemet. Denna rapport innehåller en beskrivning av delningsekonomin med fokus på dess aktörer, den skatterättsliga tillämpningen utifrån gällande rätt på vissa transaktioner inom delningsekonomin, samt en övergripande beskrivning av effekterna på skattesystemet och skatteintäkterna. I del två som överlämnas i oktober kommer det ske en mer fördjupad analys av risker för skattefel med anledning av de erfarenheter Skatteverket kan dra från pågående kartläggningar och kontroller.

Författare:
Skatteverket
Mer info
Dölj